BÖCKER BOOKS

Böcker Books

 

  • Djur och människor. En antologi i djuretik

Nya Doxa 1997

  • Shambles of Science. Lizzy Lind af Hageby

1996/1997, Federativ 1997. Summary in English

  • Djurrätt. Nya Doxa 1998
  • Vadå vegan. Handbok för veganer, vegetarianer

och andra nyfikna Rabén & Sjögren 2000 nytr 2002

  • Stockholms Vego på sta /tillsammans med Cosmin Irina

Ordalaget 2001

  • Vadå feminist. Bonnier Carlsen 2005 Nytryck Dejavu 2013
  • Hundrädsla/medverkan red Carin Holmberg Kabusa 2005
  • Skönheter och odjur. Makadam 2005
  • Mat, miljö och utveckling/medverkan red David Kronlid och

Daniel Wolf-Watz Framtidsakademin Folkuniversitetet 2005

  • Global Harms/medverkan red. Ragnhild Sollund Nova Science Publ. 2008 / 2011
  • Det sakrala - "Sakralben" dikt från 1992/medverkan H:ström 2010
  • När kultur blir natur. Texter i urval Dela förlag 2013
  • Strindbergiana/medverkan Atlantis 2014
  • Utvägar/medverkan Ordfront 2015
  • Bevare mig väl/medverkan Sjösala 2015
  • Revolutionens rosenvatten, essä och drama. Dela förlag 2016

Översättning:

  • Frankensteins vegetariska monster/Carol J.Adams I: Hjärnstorm Konst och djur 2010 red Camilla Flodin och Ulrika Flink
  • Djurens liv / J. M. Coetzee och Marjorie Garber, Peter Singer, Wendy Doniger, Barbara Smuts, red Amy Gutmann Nya Doxa, 2001. Titeln finns i lager

"En lysande bok"

Matts Lindberg, BTJ 2001

"En fin översättning",

Nobelbibliotekets chef 2003

Revolutionens rosenvatten. Första boken om antirasisten Olympe de Gouges på svenska. Jämför pris

Essä: The Spirit of Revolt. Om Lizzy Lind af Hageby, Emma Goldman och August Strindberg, om Lind af Hagebys biografi över Strindberg, från 2012/2014.

Om feminism och djurrätt vid sekelskiftet 1900. Historiska inst. Stockholms univ., 1996

Dikt: Sakralben.

I: Det Sakrala.

Red. Guido Zeccola. Bokförlaget H:ström 2010

Vegoguide över Stockholm, från 2001, med Cosmin Irina.

Ordalaget förlag

Varför vegan? Om växtproteiner och växtmjölk - NYORD 2016! - och en massa annat i denna fickbok från 2000, andra upplagan 2001.

Omslag till första upplagan av Vadå vegan, handbok för icke-våldsrevolution i köket, Rabén & Sjögren juli 2000

Djuretikfilosofi till svenska med bidrag av bland andra Ingmar Persson och Josephine Donovan, från 1997. En bok med evigt aktuella frågeställningar. Firar tjugoårsjubileum i år!

 

Skönheter och odjur. En feministisk kritik

av djur - människa-relationen Makadam 2005

224 sidor (inklusive 46 sidor noter och 17 sidor

litteraturreferenser).

 

Bookcover Photo Meret Oppenheim's art work

Ma Gouvernante

 

Summary in English Skönheter och odjur is a cultural study on the power relations between humans and beings in the category of animals. The three sections in the book are intended to form a whole but can be read separately. The first section, Nature of the norm, begins with a description of the traditional Western definition of a human being. Aristotle's thesis on who shall rule and who shall abide serves as starting-point for an historical account of the Western conception of natural power: How has the usage of 'animals' affected society in general? Which are the connections between the keeping of 'animals' and colonialism? What is meant by naming someone an 'animal'? Thus, the theory of combinedanthro-androcentrism and meat normativity - hyper exploitation - becomes discernable: How are 'animals' deployed to uphold the human social order? How is human society affected by meat normativity?

 

Section two, Techniques of maintenance/ruling techniques, further develops the theory of a normative system upholding the practice of killed meat as the preferable protein by for example the ascribing of characteristics, division, silence; creating concepts and analyzing how infringements against meatism are treated, and how advocates for animals are exposed to vegophobia. How are anthro-androcentrism and meat normativity maintained in the media? How are advocates for animal rights depicted as representing 'animals'? How do 'animals' become the 'absent other' as the literature scholar Carol J. Adams has theorized? How are 'animals' stigmatized as the absurdly guilty other? How are 'animals' deployed as scapegoats to split common interests among those diverging from the norm? If the two preceding sections sought primarily the inclusion of the animal category into the critique of the white anthro-androcentric culture, section three, The Feminist Rescue, offers a background to and criticizes the dominant contemporary feminist strategy which like classic philosophy fails to recognize 'animals' as (unjustly) subordinated. Here, broad and manifold and self-critical postures are wished for, postures which consider also other forms of oppression; feminisms that do not emanate from the traditional definition of the fully-worthy human being as the one who kills ('animals'). Key concepts: anthro-androcentrism, pre-meat, meatism, meat norm, meat normativity, the colonial diet, vegophobia, hyper exploitation, selective equality

 

This book project emanates from a paper in gender theory at Stockholm University in 2001. Definition of meat normativity (2001, 2005 and 2008): institutions, structures, relations and acts upholding the norm or ideology of meatism; 'animals' are perceived as objects to use in whichever way found appropriate, especially as matter in the production and consumption of every day 'meat' from animal bodies, this kind of meat thus presented as the sole, natural, indespensable and normal protein food for humans, the symbol and real result not only of traditional elite human male power, but also of 'civilization' and eventually, as this normativity spread from the Western world with a production increase of five times since 1950, as an indicator of 'modernization'.

 

På svenska: "Köttnormativitet är de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller normen/ideologin om andra djur som levande föremål till för människan att göra vad människan vill med, särskilt att producera och konsumera som vardagligt 'kött' (köttism); 'kött' presenterat som den enda, naturliga, oumbärliga och normala proteinfödan för människor, symbol och verkligt resultat inte endast av traditionell elitär människomansmakt, utan också av civilisation och såsmåningom, när denna normativitet spreds från västerlandet med en femfaldig produktionsökning sedan 1950 (FAO), som indikator på modernitet. Definitionen kommer från Gålmark, L., Skönheter och odjur, en feministisk kritik av djur - människorelationen, Makadam, 2005 samt Gålmark, L., "Aristotle Revisited" i Global Harms, red. Ragnhild Sollund, Nova Science Publ., 2008, s 102.

 

Review in the Swedish daily paper Dagens Nyheter. "Gålmark vidgar territoriet genom att visa hur djuren fyller en central funktion,

både som symbol och som verkliga offer för den underordning där vissa klassificeras som sämre och mindre normala än andra."

 

Recension av Rebecka Åhlund i Borås Tidning 20/6 2005: "Det är en aha!-upplevelse av samma kaliber som det var för mig att läsa Nina Björks Under det rosa täcket första gången. LIfe as we know it är inte så självklart som det förefaller. Det är farliga saker som händer när kultur blir natur och vi inte ens märker något."

 

Interpretation of Meret Oppenheim's Ma Gouvernante (1936/ Moderna museet 1967).

Tolkning även i artikeln "Äta eller ätas" i Bang, se sid 140 i samlingen När kultur blir natur.

 

Beställ

 

 

Essä: Att döda en häst och bidra till ett krig, samt översättning av Carol J. Adams, från 2010. Red Ulrika Flink och Camilla Flodin.

Över femtio människor plus femtio till ur kvinnokategorin, uppslag för en annan historieundervisning i skolan, i Vadå feminist från 2005, nytryck 2013,

Se här

Essäer, recension och debatt, läs exempelvis högaktuella "Konsten att dra en proteingräns", sid 371.

The theory of anthro-androcentrism

as historical panorama, essay from

2008. Red Ragnhild Sollund.

Läs en recension här.

Introduktion till djurrätt; filosofi, praktik och politik. Om mat, miljö, klimat, etologi och djurens verklighet under mänsklig hand. Bokförlaget Nya Doxa 1998

Foto: Stefan Lang

 

"Existens är, i den filosofiska riktning som kallas existentialismen, den speciella situation som är människans. Växter och djur anses endast finnas till, de existerar inte.

Enligt existentialisten Sören Kierkegaard (1813-1855) söker massmänniskan fly undan det personliga ansvaret för sitt liv därför att hon vill undvika ångesten, att ta ansvaret för sin situation.

Det är lite ironiskt och lustigt att jag kommer att tänka på Kierkegaard när jag minns Pompe (1980-1991) eftersom hans personlighet bar på ett skal som var ett djurs; närmare bestämt en hunds. Pompe har enligt Kierkegaard inte existerat, men funnits till.

Kanske kan man formulera det så.

Det är bara ett krux. För den som blivit bekant med eller lärt känna en personlighet från någon annan djurart än människan säger inte detta påstående något väsentligt.

Det tycks mig snarare som om utsagan beskriver en instängdhet, en sorts upplevelsemässig blindhet hos den som uttalar den. Som hos någon som kunde leva och ta in, lära sig andra språk, men inte gjorde det.

Pompe valde inte, tror jag!, mellan att välja sig själv eller inte, precis som många människor inte känner av denna ångest, medan andra gör det.

Han hade inte svårt att välja sig själv, ta personligt ansvar för sitt liv, ha bestämd vilja om det och revoltera mot orättfärdig behandling när så var möjligt.

Han liksom andra personligheter en kan beundra - oavsett arttillhörighet - var redan där, i luften över djupen. De visar vägen, de är våra läromästare i konsten att vinna sitt liv medan man lever det; vare sig de visste om det eller ej.

Det är upp till oss som står kvar på land att någon gång våga förlora fotfästet och besöka de luft- och luktlandskap som särskilt hör de ordlösa språkens mästare till." s 143 i Djurrätt