BÖCKER BOOKS

Fakta om About

Independent freelance writer, author and debater; history and philosophy studies (1996) with a gender perspective (2001) from Uppsala and Stockholm university. Editor of Cultural Section and Debate, The Animals' Rights Magazine 1989 - 1999. Co founder of the Stockholm Free Paper, Editor of Cultural Section, Columnist at the Metro paper 2001 - 2002, initiator and organizer of authors' visits, among others Astrid Lindgren, Eeva Kilpi, Peter Singer, Barbara Noske. Member of the Swedish Writers' Union, The Union of Journalists, The Guild of Publishers. Member of the PEN, a World Association of writers, Swedish Centre.

Her influential book Skönheter & odjur (2005 ) is the first book in Swedish to analyze the oppressive relationship between humans and the category of animals including the oppression of human groups. The book employs a historical and sociological perspective, introducing and devoloping the issues of critical animal studies in general and in relation to feminism. In her work the historical and current expression 'like 'animals'' ("som 'djur'") and the role of the animal category in Aristotle's theory in Politics are deconstructed.

Author of pioneering essays and research on Lizzy Lind af Hageby (1996; 2014), ditto and a drama on Olympe de Gouges (2013; 2016). Reviewer of non-fiction and fiction, speaker, editor, translator, author of books on vegetarian and vegan issues, critical power perspectives on 'animal' ethics, the economic, environmental, climate crisis and feminism. Editor, author and writer at Arimneste Anima Museum.

 

 

 

Böcker Books

 

Skönheter och odjur. En feministisk kritik

av djur - människa-relationen Makadam 2005

224 sidor (inklusive 46 sidor noter och 17 sidor

litteraturreferenser).

 

Bookcover Photo Meret Oppenheim's art work

Ma Gouvernante

 

Summary in English Skönheter och odjur is a cultural study on the power relations between humans and beings in the category of animals. The three sections in the book are intended to form a whole but can be read separately. The first section, Nature of the norm, begins with a description of the traditional Western definition of a human being. Aristotle's thesis on who shall rule and who shall abide serves as starting-point for a historical account of the Western conception of natural power: How has the usage of 'animals' affected society in general? Which are the connections between the keeping of 'animals' and colonialism? What is meant by naming someone an 'animal'? Thus, the theory of anthro-androcentrism and meat normativity in combination - hyper exploitation - becomes discernable: How are 'animals' deployed to uphold the human social order? How is human society affected by meat normativity?

 

Section two, Techniques of maintenance/ruling techniques, further develops the theory of a normative system upholding the practice of killed meat as the preferable protein by for example the ascribing of characteristics, division, silence; creating concepts and analyzing how infringements against meatism are treated, and how advocates for animals are exposed to vegophobia. How are anthro-androcentrism and meat normativity maintained in the media? How are advocates for animal rights depicted as representing 'animals'? How do 'animals' become the 'absent other' as the literature scholar Carol J. Adams has theorized? How are 'animals' stigmatized as the absurdly guilty other? How are 'animals' deployed as scapegoats to split common interests among those diverging from the norm? If the two preceding sections sought primarily the inclusion of the animal category into the critique of the white anthro-androcentric culture, section three, The Feminist Rescue, offers a background to and criticizes the dominant contemporary feminist strategy which like classic philosophy fails to recognize 'animals' as (unjustly) subordinated. Here, broad and manifold and self-critical postures are wished for, postures which consider also other forms of oppression; feminisms that do not emanate from the traditional definition of the human being as the one who kills ('animals'). Key concepts: anthro-androcentrism, pre-meat, meatism, meat norm, meat normativity, the colonial diet, vegophobia, hyper exploitation, selective equality

 

This book project emanates from a paper in gender theory at Stockholm University in 2001. Definition of meat normativity (2001, 2005 and 2008): institutions, structures, relations and acts upholding the norm or ideology of meatism; 'animals' are perceived as objects to use in whichever way found appropriate, especially as matter in the production and consumption of every day 'meat' from animal bodies, this kind of meat thus presented as the sole, natural, indespensable and normal protein food for humans, the symbol and real result not only of traditional elite human male power, but also of 'civilization' and eventually, as this normativity spread from the Western world with a production increase of five times since 1950, as an indicator of 'modernization'.

 

På svenska: "Köttnormativitet är de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller normen/ideologin om andra djur som levande föremål till för människan att göra vad människan vill med, särskilt att producera och konsumera som vardagligt 'kött' (köttism); 'kött' presenterat som den enda, naturliga, oumbärliga och normala proteinfödan för människor, symbol och verkligt resultat inte endast av traditionell elitär människomansmakt, utan också av civilisation och såsmåningom, när denna normativitet spreds från västerlandet med en femfaldig produktionsökning sedan 1950 (FAO), som indikator på modernitet. Definitionen kommer från Gålmark, L., Skönheter och odjur, en feministisk kritik av djur - människorelationen, Makadam, 2005 samt Gålmark, L., "Aristotle Revisited" i Global Harms, red. Ragnhild Sollund, Nova Science Publ., 2008, s 102.

 

Interpretation of Meret Oppenheim's Ma Gouvernante (1936/ Moderna museet 1967).

Tolkning även i artikeln "Äta eller ätas" i Bang, se sid 140 i samlingen När kultur blir natur.

 

Beställ

 

 

 

 

Fler boktitlar

  • Djur och människor. En antologi i djuretik

Nya Doxa 1997

  • Shambles of Science. Lizzy Lind af Hageby

1996/1997, Federativ 1997. Summary in English

  • Djurrätt. Nya Doxa 1998
  • Vadå vegan. Handbok för veganer, vegetarianer

och andra nyfikna Rabén & Sjögren 2000 / 2002

  • Stockholms Vego på stan / tillsammans med Cosmin Irina Ordalaget 2001
  • Vadå feminist. Bonnier Carlsen 2005 Nytryck Dejavu 2013
  • Hundrädsla / medverkan red Carin Holmberg Kabusa 2005
  • Skönheter och odjur. Makadam 2005
  • Mat, miljö och utveckling / medverkan red David Kronlid och Daniel

Wolf-Watz Framtidsakademin Folkuniversitetet 2005

  • Global Harms / medverkan red. Ragnhild Sollund

Nova Science Publ. 2008 / 2011

  • Det sakrala - "Sakralben" dikt från 1992 / medverkan H:ström 2010
  • När kultur blir natur. Texter i urval Dela förlag 2013
  • Strindbergiana / medverkan Atlantis 2014
  • Utvägar / medverkan Ordfront 2015
  • Bevare mig väl / medverkan Sjösala 2015
  • Revolutionens rosenvatten, essä och drama. Dela förlag sept 2016

 

Översättning:

  • Frankensteins vegetariska monster / Carol J.Adams

I: Hjärnstorm Konst och djur 2010 red Camilla Flodin och Ulrika Flink

Innehåll

  • Djurens liv / J. M. Coetzee och Marjorie Garber, Peter Singer, Wendy Doniger,

Barbara Smuts, red Amy Gutmann Nya Doxa, 2001. Titeln finns i lager

Adlibris

"En lysande bok"

Matts Lindberg, BTJ 2001

"En fin översättning",

Nobelbibliotekets chef 2003

Essä: Att döda en häst och bidra till ett krig, samt översättning av Carol J. Adams, från 2010. Red Ulrika Flink och Camilla Flodin.

Essä: The Spirit of Revolt. Om Lizzy Lind af Hageby, Emma Goldman och August Strindberg, om Lind af Hagebys biografi över Strindberg, från 2010/2014.

Vegoguide över Stockholm,

från 2001, med Cosmin Irina.

Essä och drama med utgångspunkt i tidigt moderna feministen, antirasisten, författaren till bland annat Förklaringen om kvinnans rättigheter från 1791, Olympe de Gouges.

Omslagsbild: Jeanne-Louise "Nanine" Vallain, La Liberté (1793-1794)

 

Bokus Adlibris TICTAIL

Över femtio människor plus femtio till ur kvinnokategorin, uppslag för en annan historieundervisning i skolan, i Vadå feminist från 2005, nytryck 2013,

se här

Essäer, recension och debatt, läs

exempelvis högaktuella "Konsten

att dra en proteingräns", sid 371.

The theory of anthro-androcentrism as historical panorama, essay from 2008. Red Ragnhild Sollund.

Varför vegan? Om växtproteiner och växtmjölk - NYORD 2016! - och en massa annat i denna fickbok från 2000, andra upplagan 2001.

Omslag till första upplagan

av Vadå vegan, handbok för ickevåldsrevolution i köket, utg juli 2000

Djuretikfilosofi till svenska med bidrag av bland andra Ingmar Persson och Josephine Donovan, från 1997. En bok med evigt aktuella frågeställningar. Firar tjugoårsjubileum i år!

Introduktion till djurrätt; filosofi,

praktik och politik, från 1998.

Foto: Stefan Lang

 

"Existens är, i den filosofiska riktning som kallas existentialismen, den speciella situation som är människans. Växter och djur anses endast finnas till, de existerar inte.

Enligt existentialisten Sören Kierkegaard (1813-1855) söker massmänniskan fly undan det personliga ansvaret för sitt liv därför att hon vill undvika ångesten, att ta ansvaret för sin situation.

Det är lite ironiskt och lustigt att jag kommer att tänka på Kierkegaard när jag minns Pompe (1980-1991) eftersom hans personlighet bar på ett skal som var ett djurs; närmare bestämt en hunds. Pompe har enligt Kierkegaard inte existerat, men funnits till.

Kanske kan man formulera det så.

Det är bara ett krux. För den som blivit bekant med eller lärt känna en personlighet från någon annan djurart än människan säger inte detta påstående något väsentligt.

Det tycks mig snarare som om utsagan beskriver en instängdhet, en sorts upplevelsemässig blindhet hos den som uttalar den. Som hos någon som kunde leva och ta in, lära sig andra språk, men inte gjorde det.

Pompe valde inte, tror jag!, mellan att välja sig själv eller inte, precis som många människor inte känner av denna ångest, medan andra gör det.

Han hade inte svårt att välja sig själv, ta personligt ansvar för sitt liv, ha bestämd vilja om det och revoltera mot orättfärdig behandling när så var möjligt.

Han liksom andra personligheter en kan beundra - oavsett arttillhörighet - var redan d ä r, i luften över djupen. De visar vägen, de är våra läromästare i konsten att vinna sitt liv medan man lever det; vare sig de visste om det eller ej.

Det är upp till oss som står kvar på land att någon gång våga förlora fotfästet och besöka de luft- och luktlandskap som särskilt hör de ordlösa språkens mästare till." s 143 i Djurrätt