DEMOCRATIC DEVELOPMENT in the Anthropocene.

Standard representations of democratic development may contain important clues as to why humanity’s and nonhumanity’s common existence is currently exposed to a material, social, and existential crisis. Starting from this trajectory the lecture examines which groups in society have traditionally been left out of parliamentary politics and how these exclusions are linked to the planetary crisis: Why is the Anthropocene rather the Anthroandropocene? How may democracy be strengthened, and the planetary crisis be decreased by considering and also reforming and revolutionizing the relationship to the nonhuman in society and in nature?

Digital lecture

9 February 2022 6 PM

Arranged by the Gothenburg University-CAS Network

ROSEWATER OF THE REVOLUTION. OLYMPE DE GOUGES FEMINIST HUMANISM (translated from the Swedish original from 2016). Perspectives on the French revolutionary, abolitionist and women's rights political philosopher Olympe de Gouges. Detail from the cover. See more. Available here. And here.

STUDIEN om Olympe de Gouges som boken är baserad på, L. Gålmark, Sosiologi idag årg 43, nr 2 2013, temanr Dyr i samfunnet, kategorisering og diskurs. Läs: en essä om Revolutionens rosenvatten (2016, andra uppl. 2020). 

KRITISKA ESSÄER, DEBATT, FÖREDRAG, RECENSIONER i klimatkrisens tidevarv, se här eller här. Finns även som e-bok. Läs gärna om varför miljöförstöringen måste illegaliseras internationellt: "Medborgarinitiativ kräver att miljöförstöring kriminaliseras", om ekocid och Polly Higgins medborgarinitiativ för naturens rättigheter, i Fempers maj 2014. Om den ekonomiska ordningen, läs talet "Friåkaren" från 2015. Och om den demokratiska tillbakagången: Ju mer ojämlik fördelning, desto större tillväxtbehov och därmed ökade miljö- och klimatproblem, i Fempers 30/10 2019.

Foto: Stefan Lang

"EXISTENS är, i den filosofiska riktning som kallas existentialismen, den speciella situation som är människans. Växter och djur anses endast finnas till, de existerar inte.
   Enligt existentialisten Sören Kierkegaard (1813-1855) söker massmänniskan fly undan det personliga ansvaret för sitt liv därför att hon vill undvika ångesten, att ta ansvaret för sin situation.
   Det är lite ironiskt och lustigt att jag kommer att tänka på Kierkegaard när jag minns Pompe (1980-1991) eftersom hans personlighet bar på ett skal som var ett djurs; närmare bestämt en hunds. Pompe har enligt Kierkegaard inte existerat, men funnits till.
   Kanske kan man formulera det så.
   Det är bara ett krux. För den som blivit bekant med eller lärt känna en personlighet från någon annan djurart än människan säger detta påstående inte något väsentligt.  

   Snarare tycks det mig som om utsagan beskriver en instängdhet, en sorts upplevelsemässig blindhet hos den som uttalar den. Som hos någon som kunde leva och ta in, lära sig andra språk, men inte gjorde det.
   Pompe valde inte, tror jag!, mellan att välja sig själv eller inte, precis som många människor inte känner av denna ångest, medan andra gör det. Han hade inte svårt att välja sig själv, ta personligt ansvar för sitt liv, ha bestämd vilja om det och revoltera mot orättfärdig behandling när så var möjligt.
   Han liksom andra personligheter en kan beundra - oavsett arttillhörighet - var redan där, i luften över djupet. De visar vägen, som läromästare i konsten att vinna sitt liv medan man lever det; vare sig de visste om det eller ej.

   Det är upp till oss som står kvar på land att någon gång våga förlora fotfästet och besöka de luft- och luktlandskap som särskilt hör de ordlösa språkens mästare till." Lisa Gålmark, s 143 i Djurrätt

ACT UP. Demokratisk hbtq-demo för aidsforskning utan djurförsök med musiker Chrissie Hynde in the lead.  Washington D.C. USA 1995. Djurrättstanken var tidig med att hävda diskrimineringsgrunder utifrån normer och står i logisk motsättning till människoföraktande ideologier och rörelser, se boken Djurrätt, en fråga om frihet, jämlikhet, solidaritet (1998). I vår tid riskerar djurfrågor såsom andra sociala rörelser och angelägna sakfrågor att utsättas för kapningsförsök från högerextrema men djurrätt är per definition en ickevåldsrörelse som emanerar ur och är sammankopplad med arbetet mot diskriminering. 

Se lagen från 2008 (uppdaterad 2017) som ersatte olika lagar från 1999 och som stadgar förbud mot diskriminering med avseende på:

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsvariation
• sexuell läggning
• ålder 

och Europakonventionen, artikel 14: "Any discrimination based on any ground such as sex, race, colour, ethnic or social origin, genetic features, language, religion or belief, political or any other opinion, membership of a national minority, property, birth, disability, age or sexual orientation shall be prohibited." Samt UNICEF:s barnkonvention (svensk lag 2020).

Studier pekar därutöver på att människor som bryr sig om mänskliga rättigheter i högre grad även bryr sig om frågor om djurrätt. Läs gärna aktuell debattartikel på Under ytan i Syre: "Demokratiförsvar och djurförsvar" 29/1 2021

LÄS OM ANNA KATHARINA EKBERG, poet och djurförsvarare i det tidiga 1900-talet. Framforskad ur arkiven. Artikel från 18 maj 2020. Bilden får ej reproduceras, se SKBL.

Summary in English Skönheter och odjur is a groundbreaking cultural study about the fundamental and specific power relations between humans and beings in the category of animals. It is the first book in Swedish to apply a critical power perspective when analysing these issues. The three sections in the book are intended to form a whole but can be read separately. The first section, Nature of the norm, begins with a description of the traditional Western definition of a human being. Aristotle's thesis on who shall rule and who shall abide serves as a starting-point for an historical account of the Western conception of natural power: How has the usage of 'animals' affected society in general? Which are the connections between the keeping of 'animals' and colonialism? What is meant by naming someone an 'animal'?

Thus, the theory of combined anthro-andro-centrism and meat normativity - hyper exploitation - becomes discernable: How are 'animals' deployed to uphold the human social order? In what way is human society affected by meat normativity?

Section two, Techniques of maintenance/ruling techniques, further develops the theory of a normative system; meatism (norm/ideology) materialized by meat normativity (acts, relations, institutions, authorities) upholding the practice of killed meat as the preferable protein, by for example the ascribing of characteristics, division, silence. The section creates concepts and innnovatively analyzes how infringements against meatism are treated within meat normativity and how advocates for animals are exposed to vegophobia. How are anthro-androcentrism and meatism maintained by meat normativity in the media? In which way are advocates for animal rights depicted as representing 'animals'? How are 'animals' stigmatized as the absurdly guilty other? How are 'animals' deployed as scapegoats to split common interests among those diverging from the norm?

If the two preceding sections sought primarily the inclusion of the animal category into the critique of the white anthro-androcentric culture, section three, The Feminist Rescue, offers a background to and criticizes the dominant contemporary feminist strategy which like classic philosophy fails to recognize 'animals' as (unjustly) subordinated. Here, broad and manifold and self-critical approaches are wished for, views that consider also other forms of oppression; feminisms that do not emanate from the traditional definition of an ideal human being who kills (animals). Key concepts: anthro-androcentrism, pre-meat, meatism, meat norm, meat normativity, the colonial diet, vegophobia, hyper exploitation, selective equality

More about this book, see 'Böcker Books' on this web site.

OBS Kopior i PDF av denna bok saknar bokens notapparat och litteraturreferenser om 61 sidor. Köp eller låna den riktiga tryckta boken istället, se nätbokhandeln eller biblioteket. Undvik e-boksupplagan eftersom den inte överensstämmer med originalet. Köp eller låna som tryckt bok.

APROPÅ HISTORIEUNDERVISNING. Exempel på människor i kvinnokategorin som lett eller inspirerat rörelser och som saknades i de flesta läroböcker året 2005; i Vadå feminist, Bonnier Carlsen, 2005, nytryck 2013: Jeanne d'Arc Georgia O’Keeffe Harriet Tubman Isabella av Spanien Nzinga Wu Zhan Phoolan Devi Olympe de Gouges Mary Wollstonecraft Sojourner Truth Marya Chéliga-Loévy Frida Stéenhoff Harriet Taylor Mill Helen Taylor Simone de Beauvoir Angela Davis Ester Blenda Nordström Lizzy Lind af Hageby Leisa Schartau Nellie Bly Selma Lagerlöf Agneta Horn Fredrika Bremer Emelie Flygare-Carlén Nelly Sachs Hypatia Hildegard av Bingen Marie Curie Lise Meitner Sonja Kovalevsky Barbara McClintock Elise Ottesen-Jensen Margaret Sanger Hanna Ljungberg Carolina Klüft Sirimavo Bandaranika Irene Zubaida Khan Berit Ås Melina Wrede Marit Bergman Lo Kauppi Aisha Taylor Nabila StaceyAnn Chin Laleh Paulina Grynet Miss Universum Caroline Niethammer Sofie Brahe Aung San Suun Kyi

... plus lika många till i  den 50-sidiga litteratur- och källförteckningen.

DEN ANDRA RÄDSLAN

- om hunden och makten", en essä av Lisa Gålmark om den kolonialt präglade relationen hund och människa. En text med resonemang som först idag, genom litteratur och föredrag, blivit tänkbara och diskuterbara, se filosofen Jonna Bornemark respektive etologen Kerstin Malms artiklar i DN 16 och 17 december 2019. Essän ingår i antologin Hundrädsla, red. Carin Holmberg. Göteborg: Kabusa förlag, 2005. Läs gärna en artikel på temat från 2008.  

Se även kortprosa om hundexistens här intill från 1998.

© Lisa Gålmark 2006-2024